Lars Krister: en man -- del 4

Sirener. Närmare. Där. Det var en kombination av polisbilar och ambulanser, som var glada. "Freeze Motherfucker", sa en givmild sjukvårdare. "Skada mig inte, snälla!", utbrast polischefen. Lars Krister steg upp och använde verandan som ett majestätiskt podium. Han tog till orda:

"Jag har en dröm. Att en dag få tillgång till samma typ av service som ni andra kan avnjuta.", sa han. "Du har fel, och sluta tala i skägget, gubbjävel!" ropade en av alla dessa indiekillar. "Jag må ha fel i dina ögon, men icke i mina egna; vilket gör att jag inte har fel i sak, eller hur.", svarade vår hjälte. "Ända sen min sextonde födelsedag har jag gått runt och haft fel; men vet ni vad, jag har fått nog. Jag har en dröm. Att en dag kunna få se mina döda barn i ansiktet och säga dem att de kan vara stolta över sin pappa." [ljudeffekt] "................................... va?", sa alla.

Den nationella insatsstyrkan stormade Lars Kristers hem. Han hade återigen blivit ignorerad, han fylldes av tomhet. Vår hjälte försökte nå det relativt lågt belägna taket, vilket han lyckades med. "Garrack!", utbrast han i sin nya position som kung av världen. "Jag ska bringa kaos till denna värld. Er dårskap har lett er till apokalypsens slutgiltiga skede, bered er på att långsamt slukas av underjordens käftar medan ni lyssnar på Phil Collins (Lars Krister hatade Phil Collins). Ohh, min monolog har tillslut tillskansat sig er uppmärksamhet, gott folk. Är ni beredda på upplösningen? Va? Va?" Den jävla indiekillen sa: "Men vafan, ni fattar väl att han ljuger! Vi har en jävla nationell insatsstyrka på plats, och de kan inte ens fånga in en galen gubbjävel. Jävla sosseland!"

Indiekillens åsikter höll sig i högsta grad till sanningen, då tjänstemännen var synnerligen upptagna med olika sorters utredande. Den jävla människan tog därefter tillfället i akt, och klättrade med stor lätthet upp på det lågt belägna taket (relativt). "Ha! Jag utmanar dig. Jag är budbäraren för förnuftet och vetenskapen. Min fana är ej blank, utan innehåller svaren på de frågor vi dagligen ställer oss. Också jag motsätter mig Phil Collins." Lars Krister var förstummad, men inte längre: "Jag har upplöst förnuft, tid och rum; inte nödvändigtvis i den ordningen, men ack vad jag har rätt i sak. Ty jag är profeten, jag är ej sänd av Gud, utan ett ännu högre väsen. Gud straffar oss för det vi inte kan föreställa oss, jag kommer att straffa er för det ni föreställt er om mig, det är den betydande skillnaden. Följ mig, och ni skola kanske skonas."

I det ögonblicket var indiekillens hår helt perfekt. Det var till hans fördel.