Generalisera mera

När jag ser Tyskland som första lag få ut sin maxpotential i detta fotbolls-VM undrar jag osökt varför det är just så? Det blir till ett resonemang om integration som jag tror är lika mycket en generalisering som det är fakta, men när Mesut Özil fördelar som Zidane och Marko Marin får ett litet lagom inhopp måste det väl ändå betyda något?

Förutom den för dagen helgjutna backlinjen, samt en Schweinsteiger som återigen visar att han är en helt fantastisk balansspelare, är det ju ett näst intill helt nytt Tyskland, där samma generation som förra året var fantastiska i U21-EM nu också går in och dominerar i ett VM, trots att de egentligen inte borde vara på den nivån redan nu.

Jag anser mig inte ha några större kunskaper om tysk integrationspolitik, men med reservation för att det finns rent befolkningsmässiga anledningar till varför Tyskland leds av spelare med utländsk bakgrund idag och inte för tio eller till och med fem år sedan, så blir det ofrånkomligen en symbol för ett land som klarar av att förändra sitt system när man inte längre har råd att göra någonting annat. Mesut Özil är den typen av dynamisk offensiv spelare som är nödvändig i den moderna(ste) fotbollen, och nu, plötsligt, är han symbolen för en ung generation tyska människor som klarar av att uträtta det som krävs av dem, att leda samhället snarare än att vara utanför det. Jag tror det är där en del av fotbollens kraft ligger, som en genväg till harmoni och framgång; men det är sällan det känns så enastående positivt som i kväll.

Jag vill minnas en episod för något år sedan när ledaren för den där inte jättestora, men ändå oerhört oroväckande falangen inom tysk politik som ligger och balanserar någonstans mellan den typ av högerpopulism som växer sig allt starkare i övriga Europa, och faktiskt, gammal hederlig Nazism. I någon slags intervju fick denna människa en fråga om killar som Mesut Özil verkligen borde tillåtas spela för det tyska landslaget. Det borde de så klart inte, enligt honom. En sådan som Mirolslav Klose var däremot okej. Ironin? Att Mesut Özil är halvtysk och har bott hela sitt liv i landet, medan Klose har polska föräldrar och flyttar till Tyskland först under uppväxten. Egentligen borde Özil vara en mindre outsider än Klose i det tyska etablissemangets ögon, men det är han inte. Det säger en hel del om hur 2000-talsrasismen ser ut i Europa och att den är precis lika vidrig som den alltid har varit.