Vägskäl

Nää ...

Jag lyssnade på P1 lite sådär i förbifarten för ett hyfsat bra tag sedan. Programmet hette "Medierna" och nånting diskuterades. Det som gjorde mig uppmärksam var att den typ "ungdomliga perspektivet" representerades av Blondinbella. Ibland så tappar jag tron på att min generation nånsin kommer att åsdakomma nånting överhuvudtaget.

Men så finns ju också dagarna när man läser Cracked.com's briljanta årskrönika. Det som var allra mest intressant var resonemanget om vuxnas dumifiering av ungdomar samt "somewhat motbeviset".

Och det är ju jävligt sant, det mesta tyder väl också på att många 40+-are har blivit lite samhällskunskapslärarbittra, as they should be, historiskt sett. Min teori är att Internet framförallt har gjort oss mer fria; fria att av nån jävla anledning lära os en massa fakta som vi ändå kan googla fram på några sekunder, fria att läsa och njuta av Blondinbella-genren, fria att att läsa om den väldigt specifika kulturen som intresserar oss mest.

Och jag tänker rätt ofta på hur jag tror det var förr. När hela svenska folket tittade på samma "jag antar att det här är kul"-program på TV; gammal humor är verkligen bedrövlig. Det finns inget rimligt argument för att människan inte skulle tjäna på mer intellektuell frihet, det finns bara rädsla. Skolan och samhället fortsätter att kväva människors personligheter på grund av att rädslan för framåttänk finns. Vill människor ägna sig åt saker som anses mindre "nyttigt" tycker jag det känns fullt naturligt. Och vi som utnyttjar det moderna samhället till att lära oss om alla former av kultur kommer fan att bli de bästa människorna nånsin .

Men samtidigt så är ju hoppet ute.