Veckans politiker: Silvio Berlusconi

Spontant inspirerad av Björn Kohlströms smått fantastiska dikter om grundämnen, så bestämde jag mig för att ge mig på lite olika politiker. Först ut är mitt livs andra dikt om Silvio Berlusconi:

*

Poverino Silvio
Du är ett offer
du har den stora oturen att regera ett land med en kommunistisk domarkår
Det är givetvis ett stort hinder
för en man som tror på friheten

Poverino Silvio
Ingen får saker gjorda som du
i utlandet skrattade de åt dig en gång
i en dokumentär du såg jämförde de dig med Benito Mussolini
blev du smickrad i smyg?
de idiotiska amerikanska historieskrivarna vet inte hur en stor ledare ser ut

Poverino Silvio
Inte var det väl du som gjorde ditt land povero?
visst ligger förklaringen istället i en alltför generös välfärdspolitik
i korruptionen som Socialismen alltid för med sig
i Romano Prodi

*

Åh du store ledare!
Frälsare!
låt oss glömma att det en gång fanns någon(ting) som hette Pier Paolo Pasolini
vi har TV!
och
friheten?

Pier Luigi Bersani är väl ändå i tristaste laget?
den italienska Vänstern är död eftersom den inte stöds av en enda skicklig retoriker
det är enormt lätt att ta fel på hundratusen demonstranter hit och dit
när man är hungrig är det klart man ska gå och äta en macka
Ändra vallagarna!
Utropa undantagstillstånd!
Det är jag som styr det här landet, Giorgio Napolitano!

D'Annunzio hade varit stolt (?)
våra outbildade fäder skrattar åt Italien
liksom i det amerikanska exemplet kan detta vara början på slutet