Jag gör inte sånt som att skriva

Jag kan och vill inte skriva om kärlek
det är tråkigt
andra gör det så mycket bättre
vilket värde har jag?
varför inte bara läsa en riktigt bra bok istället?

Min ambition har blivit så att säga
att behandla ämnet politik
på ett mindre formellt och sakligt sätt än jag (och du) tar in ämnet politik
jag är immun mot kritik
tänker jag i skrivmomentet
och jag skrattar förnedrande förnöjt

Versmåttet hexameter är min största (poetiska) fiende
ibland vill jag säga åt alla hur jävla ointressanta de(ras dikter) är
ibland vill jag säga dem hur mycket jag älskar dem
det är en relativt intressant iakttagelse som hade fått två gillningar på Facebook

Inte hade du väl tänkt på Silvio Berlusconi på det viset!
och inte visste du väl att vi kunde ha så roligt åt att Helmut Kohl är tjock?
det finns ingen (egentlig) ambition
bara någon slags förhoppning
om att producera något som ger i alla fall lite avtryck

*

Hörrni: fortsätt för all del med det ni gör!
ni slutar aldrig att förvåna mig
ofta(st) är det jag som är idioten
delvis isolerad i ett 2000-talsrum