Det är dimmigt
för det är mitt ute i skogen
i inte mitt land
två soldater
med denna rädsla
och jag får en uppenbarelse
har en upplevelse
Detta
trams, som jag sa
en endast bas
som borde vara för enkel
för den går inte att definiera
i den förrädiska mentala dimman
är jag så svag att jag gör det jag vill
ser otydlighet
vill inåt
Att göra dimmigare
att se en sjö
med löv bakom sig
istället för
att bearbeta - mitt
endast min kortpromenad
då allt är för nära
en stark erinran om min svaghet
Dessa dikter - som textrader som aldrig menades höras
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar