Fastän det kändes som om vi alla sa
det är den lilla flickan som nu äntligen är det allra viktigaste
som alltid
står han där
och klarar inte av att släppa sina gamla vanor
fast han är intresserad av det
men han har aldrig varit förberedd
på vad stjärnorna hade att vänta
Ett augusti av dikter
hör intimt ihop med ett augusti av förfall
vi har blivit galna av stjärnornas ljus
och såg det istället för system
och inuti detta fortlöpande tillstånd
är den (av mig) saligförklarade metoden att provsmaka intryck
fundamentet för trasighetens väg
det fordras vi eller någon som bestämt sig för att inte leva i verkliga världen
Jag har ännu inte skrattat klart
förrän jag återigen slutar förvånas
och tänker igen
på hur uppgivande att aldrig någonsin leva utanför sina begränsningar
hur mannen såg annat än flickan
och att ingen egentligen kunde föreställa sig hur jämvikt såg ut
De såg hela tiden gott och ljus
de ville inte höra vårt mörker
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar