D'altra parte

Vissa kvällar minns jag hur jag tänkte när jag namngav den här bloggen. Är fortfarande väldigt nöjd med det.

Vardagen och vädret - en requiem-blues

Jag funderade över vilket hemskt datum det var som var i annalkande - och mycket riktigt är det i övermorgon 30 november - Karl XII:s dödsdag tillika nynazisternas julafton (det är nazistfackeltåg jag tycker är hemskt, alltså).

Under resten av året tänker man ibland: - det är i alla fall inte 30 november, det måste vara det värsta datumet. Och nu är det här, och det är så här.

Ett nytt sätt att läsa

Andrum

Rummet har jag haft en längre tid
Och kanske lurade jag då mig själv
Till slutsatser om rummets vikt
Tropiskt rum
Andrum först, sedan panik

Dårskapens rum
Inbjudande, vid rumsbrist (politiska beslut)

Contava di cantare (nödlösningar!)
Opassande utanför det bestämda rummet
Liggande, i ovisshet
Liggande, i inskränkthet
Och ställer frågor till världen, de uppfattas som retoriska

Det är inte jag, det är vulgariteten

Förlåt igen, men det här är ju fantastiskt kul.



Fast det finns så klart fler aspekter med den här filmen, some of them quite serious. Andra, ungefär som min nya favoritgranne.

Bradford och grejer

Bradford

Typisk replik: - I can't help being a Paki!

Bonustrivia om de tre huvudrollsinnehavarna (från IMDb):

Michelle Holmes: She used to perform in a pop band called "The Dunky Dobbers".

Siobhan Finneran: Siobhan married actor Mark Jordon in 1997 [...] They have two children: Joseph and Poppy (min anm. man kan inte heta Poppy). They live on the Lancashire moors.

George Costigan: Born in Portsmouth in Hampshire, he moved with his family at the age of two to Salford, Greater Manchester, where he lived for twenty years.

Trots

"But... I had said 'but' too often. One cannot go on saying 'but'. One must finish the sentence somehow," - Virginia Woolf, A Room of One's Own.

Vaknade upp i ett snötäckt Thanksgiving

Även i USA-Sverige. Man kan säga att tempot försvann.

En rad (som inte passar in)

Nej, det är ju klart att jag inte kan skriva om ett album som ser ut så där. Men jag vill ändå uttrycka hur häpnadsväckande bra jag faktiskt tycker det är. What to do? Hitta en replik (det är faktiskt en replik) som personifierar innehåll och nivå på samma gång?

"Yeezy re-upholstered my pussy"

Förlåt att jag förstörde stämningen.

Rabbia (preferisco presto contro tutto e tutti)

Racomandi sono arrivati
Allora, dicono: "quelli napolitani e quegli irlandesi..."
Basta, dicono i ragazzi che sanno
Basta con questa immigrazione, dicono i ragazzi che sentono
Il ministro della finanze vede la possibilità
Alle quelle pensa nessuno

Vad kan jag ha tänkt på?

Jag tittade igenom ett inlägg jag skrev häromveckan och upptäckte följande mening (i sammanhanget: en liknelse med det generella dödsstraffdiskussionen): "Det känns ju onekligen som att samma diskutioner pågick i till exempel Sverige för till exempel hundra år sedan, eftersom jag förbjöd skiten då."

Ordet som bör uppmärksammas är alltså "jag". Det hade varit väldigt kul på många plan om jag hade genomdrivit avskaffandet av dödsstraffet. På tal om dödsstraff uppmärksammar Amnesty imorgon att det är 100 sedan just den sista avrättningen i Sverige. Amnesty tycker att det är ett bra tillfälle att rikta uppmärksamhet mot hur många länder som fortfarande finner denna omänskliga bestraffningsform legitim. Jag gillar Amnesty. Men frågan har en något oengagerande karaktär, eftersom länderna som bär upp statistiken är såna som man efter en viss erfarenhet inom samhällsaktivism knappt orkar engagera sig i, eftersom just dessa länder har vansinniga politiska system. De länder som tycker bäst om dödsstraff är Kina (som fullkomligt älskar att arkubusera tjuvar och kättare till höger och vänster), Iran (lite mer ekonomiska sanktioner kanske skulle lösa allt, alternativt kan Mossad frita alla dödsdömda iranier), Irak (ingen har reagerat på kombinationen "[siffra] + döda" i ett irakiskt sammanhang på snart ett decennium), Saudiarabien (man får avrätta om man har 25% av världens oljereserver) samt USA (USA).

Japan skulle dock allt kunna sluta opp med sin business redan imorgon - någon som vill skriva ett brev?

Spegelns uppfinnande

Il formato ha dato alla luce me

Amore nel cuore
Mai sono sfasato
oltre dai parole
Raccomando l'esperienza
ero il maccabeo d'integrità

Jag är förvirrad (fast på det andra språket)

Jag är i ballongen. Innan man var såhär: man gick till ballongen eller var det bollen, sågade sig ett hål, kröp in, och... nejvänta.

Det går ju inte, alternativt är man i ballongen.

En bild

Jag sätter in kaffekoppen (som på vägen blev en ny kaffekopp, - hej du gamla kaffekopp) i skåpet för första gången på... någonsin, känns det.

Man skulle kunna se en film.

Jag har varit borta

missade jag någonting viktigt?

Feel like a shadow

Afraid that I have made mistakes.
Now there's nothing here for me.
The things you once told me,
The thoughts you once gave me,
Sound like the wind in my ears

[...]

I feel like the shadows I don't even bother for anymore than that.

Alla

håller med "to a certain extent", och kommer undan med det. Men vi kommer inte undan.

Se

Alla andra är revolutionära reformister. Jag frågar dem "vad är jag?". Tittar de på mig som om vad inte vore intressant?

Stanco

Jag är så trött
att huvudet
inte känns som ett
en del av huvudet
förhåller sig skeptiskt
till fingrarnas vilja
men det kan ju inte vara fingrarna som vill
jag är inte så trött

Jag trodde mig kunna lära mig något
mycket mer spännande
än vanligt
därför gjorde jag mig trött
eftersom det var priset
handelsblockader hade pressat upp det
konsumerade jag till mig något hållbart?
vi vet bara in the long-run

Jag dricker kaffe
jag svarar lika lite
på det
som [bilmetafor]
mät min reaktionstid!
för all del
skillnaden är rimligtvis försumbar
men ändå

Låtsassomna på en tjock pärm
jag missade nåt på filmen, filmen var intressant
sökte
mina egna tankar
när jag inte var trött
när jag borde varit trött

Osynliga misstag

vardagen bryts isär, man är lycklig.

It'd kill Kenny

Modernfootball är en farlig och svårförstålig plats, Kenny Dalglish. Förlora inte ert strukturella övertag, anrikhet!

Referenser som väntat på sig

Typ i torsdags: CAN'T WE ALL PLEASE JUST CALM THE FUCK DOWN?

Å andra sidan

Det här är ju verkligen inte min socialdemokrati, besvikelse.

Angående det internpolitiska

Jag mindes Aron Etzlers fantastiska valanalys

"Att ta saker på allvar är inte samma sak som att ha panik. Inom socialdemokratin har nu det traditionella vänster-mittenbråket brutit ut. Det är samma bråk som Vänsterpartiet hade till för några år sedan. På många sätt är det nästan motsatsen till en analytisk debatt. Eftersom idén att gå till vänster alltid torgförs av vänsterpersoner och mittenidén av dem som även annars vill gå mot mitten, handlar det i grunden om personens politiska identitet, snarare än det val som just inträffat.
Jag medger gärna att jag är en av dem som länge sagt: nu måste vi gå till vänster. Men jag tror inte på det svaret längre. Om det alltid hade lönat sig att ”gå till vänster”, då hade sannolikt inte Vänsterpartiet varit riksdagens minsta parti. Och om det å andra sidan alltid hade lönat sig att gå mot mitten, då hade inte socialdemokratin runt om i Europa gått stadigt nedåt; under 20 år av sökande mot mitten. Det är också lite svårt att förstå hur extremhögerpartier gått fram över hela kontinenten. Partier lyckas helt enkelt inte utifrån hur de ligger på en abstrakt skala.
Partier blir framgångsrika om de kan identifiera samhällsproblem, ställa rätt diagnos, rikta kritik mot de motståndare som är ansvariga, formulera sina lösningar, organisera människor för att bilda opinion, kommunicera dem med medborgarna, försvara dem mot motståndare. Beroende på om de sedan siktar på att vinna makten och sitta kvar handlar det dessutom att och driva igenom förändringar, kommunicera det och så vidare."

Känslan att förlusten inte var vår, utan deras, blir bara påtagligare. Om vi gjorde det mesta rätt, varför vill vi då driva ut vår kompetens, varför vill vi framstå som ett dåligt oppositionsparti? Är det ramgångsmedicinen?

Paradigms

Nej, du får inte medvetet undervärdera din valuta, och ja, man kan köpa upp statsobligationer för att förbättra en deprimerad ekonomi.

USA har rätt, USA kan ha rätt.

O dessa II

Åh du linjediagram, med korrelationerna och trenderna mellan alla ljuvligheterna!

En konstig liknelse

Ni vet när man diskuterar dödsstraffets vara eller icke vara med idioter? Det känns ju onekligen som att samma diskutioner pågick i till exempel Sverige för till exempel hundra år sedan, eftersom jag förbjöd skiten då. Det känns ungefär likadant att diskutera välfärdspolitik ibland, som att alltför många inte förstår sig på pelarna som vårt samhälle vilar på, varför man inte kan göra vissa saker, och varför de inte fungerar.

- Ett styck privatisering ska jag ha!

Parti(ta)

Ordvitsen tål att förklaras, "partita" på italienska är alltså "match" ("match" som i "fotbollsmatch").

Och svenska kan ni ju.

Kan ni Sverige?

Jag vill minnas att någon någongång sa att man är socialdemokrat utav nödvändighet, fast när jag söker lyckas jag inte hitta något sådant resultat. Precis så känner jag, en bred, tydligt demokratisk rörelse som i första hand analyserar samhället utifrån ett ojämlikhetsperspektiv, den är min rörelse. Socialdemokratin är alltid så vettig, i alla fall.

Nu är det kris i partiet, de som vill ha en mer "ideologisk" socialdemokrati vill ha en ny ledning, kan man bland annat säga. Jag är ung, jag borde gilla ideologi, jag borde vara marxist, jag borde inte kompromissa, men ändå. Det går inte, jag klarar inte av att analysera samhället utifrån något annat än vad samhället egentligen är, jag kan inte arbeta för det socialistiska samhället eftersom jag inte vet vad socialism är.

Jag känner att det är det största misstaget den unga socialdemokratin gör idag, att tro att det är en tydlig vänstervridning och återgång till det ideologiska tänkandet som ska göra partiet framgångsrikt igen. Det samhället där arbetarklassen var enad, och där arbetarklassen kunde forma politikens gång är borta, och då har man inget annat val än att utforma en politik som blir relevant för andra samhällsgrupper, en politik som de flesta egentligen tycker är vettig, och som också är vettig.

Varför? Okej för att vi har bättre strateger än den där Baylan, men vad gjorde egentigen Mona Sahlin för fel? Kan vi göra rätt när samhället inte tillåter oss? Svaret är skrämmande.

Sekundära resanekdoter

Njä, några disintegrating societies upplevde jag väl inte, och jag hade förväxlat Lombardiet med Ligurien (typ), che scemo! Dock träffade jag en trevlig amerikan som inte trodde på demokrati, den litauiska statens man på "how to avoid taxes" ("I actually don't drink alcohol, but I can [dansa, fast med en rolig term] anyway") samt gli Antiberlusconiese. Fast, tiden märks, i de märkta delarna av London.

Frustrationsobjekt

När man lämnat allt bakom sig en vecka fast man egentligen inte borde gjort det så är det inte uppmuntrande på något sätt att minnas att man fortfarande har 50 sidor kvar i den urtråkiga 324-sidorsromanen The Handmaid's Tale, trots att den nog skulle varit utläst för två veckor sedan eller så. Nog för att science fiction är en ointressant genre, men borde inte rimligtvis en dystopi skapas utifrån något som är farligt med dagens samhälle, istället för... ingenting? Feministisk?! Brukar inte feminism vara skarp?

Jag vill sitta med mitt matteprojekt mycket hellre. Eller varför inte analysera den amerikanska deflationsrisken för att inte säga den japanska erfarenheten. Det är kul. Det.

Primär resanekdot

Jag ramlade ner för en trappa. På riktigt. Aj.