skip to main | skip to sidebar

Fabrizio Miccoli!!

Tvång, drömmar, tvång.

söndag 8 augusti 2010

8 månader

När är det liksom? April? 2013? I ingetheten?

Jag har försonats med tanken att Stevan Jovetic kanske aldrig blir den spelare jag drömt om och hoppats på.

Det är banalt hur fruktansvärt jävla sorgligt det är.
Upplagd av Adam kl. 00:23
Etiketter: existentialism

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Senaste inlägg Äldre inlägg Startsida
Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)

Bloggarkiv

  • ►  2011 (102)
    • ►  oktober (1)
    • ►  augusti (9)
    • ►  juli (8)
    • ►  juni (14)
    • ►  maj (11)
    • ►  april (9)
    • ►  mars (13)
    • ►  februari (18)
    • ►  januari (19)
  • ▼  2010 (232)
    • ►  december (31)
    • ►  november (30)
    • ►  oktober (30)
    • ►  september (10)
    • ▼  augusti (16)
      • Gesellschaft
      • A More Perfect Union
      • Ancient Wisdom
      • 2010 pt.3 - tidernas grövsta skämt
      • American Artist
      • Sommar - ancora
      • Politiker-klassiker
      • Ett väldigt försenat nyårslöfte
      • Besvikelse
      • To Old Friends and New - upptakt
      • 2010 pt.2 - Välfärdsmarknaden
      • 8 månader
      • Går det att säga...
      • I'd vote her for office
      • Om att notera namnet Ryan Guy
      • The most racist town in Sweden
    • ►  juli (19)
    • ►  juni (26)
    • ►  maj (13)
    • ►  april (13)
    • ►  mars (18)
    • ►  februari (11)
    • ►  januari (15)
  • ►  2009 (166)
    • ►  december (10)
    • ►  november (13)
    • ►  oktober (4)
    • ►  september (14)
    • ►  augusti (12)
    • ►  juli (23)
    • ►  juni (12)
    • ►  maj (9)
    • ►  april (6)
    • ►  mars (13)
    • ►  februari (29)
    • ►  januari (21)

Om mig

Mitt foto
Adam
Jag kan inte sammanfatta mig själv eftersom man inte kan summera en stol och två äpplen. Jag är en stol och två äpplen. Jag summerar mig inte.
Visa hela min profil
 

Fabrizio Miccoli!!

Inlägg
Atom
Inlägg
Kommentarer
Atom
Kommentarer