Tankar

Jag skulle vilja skriva den största romanen som någonsin producerats, som innehåller inslag av alla litterära uttrycksätt och vars dikter inte låter sig begränsas av den vanliga radindelningen och strukturer som vanligvis begränsar poesin och folk säger inte exakt vad de tänker, min dikt och roman frigör sig från allt vad struktur står för, besegrar den som man besegrade saker under Medeltiden, är enormt storslagen och älskas enormt av alla intelligenta människor, långt efter min död, jag blir en av de stora, min roman handlar om något självupplevt men utspelar sig i ett universum med andra lagar än vårt eget, och alla de stora frågorna finner jag svar på, och en helt annan lycka infinner sig bland hela mänskligheten, och romanens funktion blir aldrig den samma någonsin igen, och det där händer inte, men jag vill att det ska hända, eller vill jag det?

(flykt)